Okej mina kära vänner.. The Sanctuary, det var verkligen inte något för oss som jag skrev tidigare. Men samtidigt var huset vi bodde i helt underbart och mycket, mycket charmigt. Det var en genuin känsla av Thailand då det var byggt som det var men jag är tydligen inte tillräckligt bekant med djungeln och alla dess djur. Jag går ihop bättre med betong och bekvämligheter.

För att ta sig dit fick man ta en longtail båt från Haad Rin Beach och när man kom i land på den stranden kände man på en gång att det här är ett ställe där folk fastnar. Många som bodde där måste ha varit där under en längre period, lite som att dom är ett med Thailand och thailändarna. Nästan alla västerlänningar stog bakom disken och gjorde sina egna drinkar och ja.. Kände sig som hemma kan man säga. Det fanns såklart bara en restaurang men den var grym, dock enbart vegetariska rätter men det gick ju det med.

Trots att det var supermys att ligga i hängmattan och läsa och känna lugnet sprida sig i kroppen så var det skönt att lämna The Sanctuary. Allt är ju faktiskt inte till för alla.



The Sanctuary Beach- utsikt från restaurangen.



Sandra med en smoothie..





Min och Daniels underbara frukost- Cream Cheese Bagel.



Det här är huset som vi bodde i under första natten på Koh Phangan. Alltså huset där alla kryp också bodde.. Det låter lite dåligt men det är pga alla syrsor som låter i bakgrunden.