För drygt en månad sen hade jag en hund som var lätt att ha och göra med. En hund som gick fint vid min sida under promenaderna. En hund som inte såg saker som inte finns och en hund som inte var rädd. Nu hoppar hon flera meter om en bil kör för fort förbi henne och kloklippningen är helt plötsligt riktigt jäkla läskigt! Hemma kan hon sitta och stirra på vad- vet- jag i evigheter utan att tröttna. Att dra i kopplet och bli paralyserad av minsta lilla intressanta på promenaderna är hennes favoritsyssla nu för tiden. Mitt tålamod är inte vad det alltid har varit men jag försöker att hela tiden se henne som en ängel trots att det kan vara extremt svårt i vissa situationer. Sen att jag får dammsuga två gånger om dagen då hon byter från valppäls till vuxenpäls gör inte det hela mindre jobbigt. Det är tur att hon är söt min älskling!

Jag sitter och äter lunch. En fantastiskt god räksallad. Under tider som jag avnjuter denna fantastiska räksallad läser jag en förlossningsberättelse. Jag börjar lite smått att hulka. Ögonen börjar vattnas och sen kommer tårarna, dom forsar. Jag kan inte längre läsa, det enda jag kan se är en fors av tårar. Jag inser senare att gråtit i min sallad. Så nu är både jag och salladen förstörd. Jag har för mycket känslor och hormoner i kroppen just nu för att klara av sådana texter så jag ska låta dom vila tills jag känner mig lugnare.

I måndags började jag jobba igen efter tre veckors semester. Ledigheten var lugn och skön men på slutspurten blev jag något uttråkad och såg fram emot att komma tillbaka till jobbet märkligt nog. Annorlunda och obekant känsla. Hur som helst så var det trevligt att komma tillbaka. Idag är jag dock ledig då jag ska jobba i helgen och känner för att baka och laga mat. Till middag blir det förmodligen basilika och mozarellabiffar som jag blev tipsad om i en blogg här om dagen. Vad som ska bakas vet jag inte ännu men tills jag kommer fram till det ska jag fortsätta mumsa på mina underbara blåbärsfyllda muffins. Har också en med hallon i till senare.

Har precis kommit hem från en underbar dag som jag, D och Leeloo har spenderat i skogen. Hittade en massa blåbär som jag åt upp utan att någon annan ville smaka. Hade jag haft en hink med mig hade jag plockat så pass så att jag hade kunnat göra en paj men nu hade jag tyvärr ingen hink. Nästa gång! Och snart är det dags att plocka svamp. Ut på Nämdö med Leeloo som i år ska få jobba på ordentligt, den blivande kantarelltjejen!

Dags att ta upp det här med bloggandet igen efter en dryga vecka i dvala. Åkte hem från landet tidigare än planerat och sen dess har jag fortsatt tagit det lugnt och myst med D som också har varit ledig. Nu jobbar han dock igen så det är jag och Leeloo som spenderar dagarna tillsammans.

Jag ska inte påstå att det blivit mycket gjort under dom här två semesterveckorna. Jag har för en gångs skull lyssnat på kroppen och vilat en hel del och det ska jag fortsätta med. Kanske åker jag tillbaka till landet, kanske stannar jag kvar hemma. Vet inte ännu... Jag tar en dag i taget och njuter för fullt av det!



Förra veckan på landet.