För några veckor sen började jag lite smått läsa "att föda" men la ifrån mig den då jag tyckte att förlossningen låg så avlägset. Nu är det snart förhoppningsvis bara åtta veckor kvar så det var dags att damma av boken. Jag har aldrig känt någon rädsla inför förlossningen däremot kan jag ibland känna mig orolig och nervös vilket jag tror är fullt normalt. Man har ingen aning om vad som väntar. Varken under förlossningen eller tiden efteråt.

Hur som helst är det skönt att läsa om undersökningar och kontroller som görs, förlossningens olika stadier och den första tiden när bebis väl är här. Man kan såklart läsa om all smärtlindring som erbjuds, för & nackdelar osv. Gudrun Abascal som skrivit boken har arbetat som barnmorska på förlossningen i över 30 år och skriver rätt ut om smärtan, här förfinas inget.

"Plötsligt kommer en ny sammandragning. Den är starkare, smärtsammare än alla de andra som i så många veckor påmint mig om att du ska komma ut- snart. Jag har inte varit beredd, inte velat separera från dig ännu. Trots alla smärtor, all oro, har jag njutit av varje stund av att ha dig så nära, känna dina olika rörelser, se dig växa, höra dina hjärtljud. Det har varit du och jag, aldrig ensamma. En tyst kärleksfull kommunikation. Vår hemlighet".

- Ur boken, Tredje resan.

Jag börjar äntligen må bättre. Wiiho, halleluja, jippi! Att jag fortfarande låter som en kraxande kråka gör mig inte så mycket längre så länge halsontet är borta. Nässpray lever jag dels fortfarande på men jag är inte längre lika matt och jag tror att jag kan skymta en mörkare nyans i nunan. Har t.o.m orkat ta mig ner till tvättstugan där den andre tvättaren btw satt och läste båda gångerna jag var nere. Är inte det märkligt? Jag menar en maskin tar ju 50 minuter. Varför går man inte hem emellan? Well.. När jag inte håller till i tvättstugan äter jag upp choklad som Daniel fick i julklapp från jobbet och stirrar mig blind på grisen som ligger bredvid och snarkar. Hon är fantastisk och chokladen likaså!

I julklapp fick jag en massa fint, bl.a en klocka som jag länge velat köpa men inte kommit till skott. I vanlig ordning var den för stor men idag efter jobbet slank jag in på Ur & Penn och kortade av den en bit, redo att användas med andra ord. Jag fick också ett bedset till spjälsängen som jag älskar! Det är vitt med stjärnor på från Hemtex, hur fint som helst! Lite bebiskläder och annat blev det också, inte bara saker till ärtan.

Sen julaftonskväll har jag haft feber då jag åkt på årets förkylning! Jag som aldrig brukar få ont i halsen har knappt kunnat ta ton eller sovit på fyra nätter pga värken. Jag var hundra på att jag fått halsfluss men icke då, det var "bara" ett vanligt virus så det är bara att rida ut stormen.

Som tur är har Daniel varit ledig så han har tagit Leeloo alla dagar så jag har fått vila men idag är han och jobbar så det var inte mycket annat att göra än att ta sig ut. Det var skönt att få lite luft i lungorna (det som får plats) men jez vad tufft! Efter fem minuter kändes det som jag utfört en timmes gympass, hua! En sak som slog mig när jag knatade runt var hur folktom det är. Under en timmes promenad i Kransen, Aspudden och Telefonplan mötte jag tre personer (!). Mellandagar sägs det bero på.

 

Kroppen: Det är vanligt med besvär från ryggen under senare delen av graviditeten. Livmodern är tung och belastningen blir stor på både ben, rygg och bäckenbotten. För att undvika att få trötthetsvärk i ländryggen är det bra att ha en bra hållning och motverka svank. Personer som tidigare haft problem med ryggen löper större risk att drabbas av besvär.
Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker.
Om du har extra tungt arbete kan du ansöka om havandeskapspenning nu. Det gör du hos försäkringskassan. 

Barnet: Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan åtta centimeter i diameter och fötterna knappt sex centimeter. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.

Jag: Jag börjar känna mig stor nu och har inte alls lika lätt att röra mig alla gånger. Att ta sig upp ur soffa och säng från liggläge är lättare sagt än gjort. Höfterna knakar till några gånger om dagen och ryggen bråkar lite med mig men bortsett från det mår jag bra. Förra veckan kunde jag för första gången känna att det var en liten fot som pressade på inifrån. Ärtan sparkar på som vanligt där inne men man känner att platsen inte längre är tillräcklig och då går magen som i vågor. Känner varje morgon nu olika kroppsdelar som putar ut lite här och var och jag älskar att peta tillbaka. Så mysigt och helt fantastiskt med vår tysta kommunikation.

Det var en mysig jul i år där alla familjemedlemmar var samlade. Vi kollade Kalle och drack glögg, åt en massa god julmat, öppnade paket och hade det allmänt mys.



Efter all julmat var jag så mätt att jag var tvungen att lägga mig ner ett tag. Jag kan inte äta lika mycket som jag kunde för några veckor sen men igår trotsade jag det och åt mer än vad som egentligen fick plats. Efter paketöppningen kunde jag dock få mig lite bulla och choklad också. En mätt och belåten Tess var det som åkte hem vid halvtio och stupade i säng.

År 2007 firade jag och Daniel jul i Hong Kong och Malaysia. Det var vår första långresa tillsammans och vi lämnade Sverige 22:a december fulla av förväntan. Det var varmt, klibbigt och alldeles underbart! Efter julfirandet tog vi oss vidare till Vietnamn, Kambodja, Singapore och Thailand. Det var under den här resan som vi fick upp ögonen för Asien och insåg att vi inte ville vara i Sverige så när vi landade hemma i februari igen tog det endast tre veckor innan vi bokade en ny biljett. En enkel denna gång.



Julen 2008 var vi i Thailand och firade på traditionellt svenskt vis med julbord, dans runt gran, Kalle Anka och med en alldeles egen jultomte. Något varmare klimat men det var en riktigt mysig jul trots att julstämningen aldrig riktigt infann sig. Tanken var att vi skulle stanna i Thailand länge, länge men efter sex månader som bofast på Koh Samui bestämde vi oss för att flytta hem igen.



I augusti förra året köpte vi världens finaste pärla, Leeloo och kunde inte fly till varmare breddgrader utan firade julen hemma i ett kallt svedala. Vi gjorde för första gången en egen pepparkaksdeg och julpysslade som aldrig förr här hemma. Jag och Daniel firade på olika håll men det var fantastiskt att vara hemma igen. Familj, vänner, snö, julmat och julstämning. Allt fanns med!



I år pyntade vi och bakade en massa saffransbullar men det har inte blivit någon pepparkaksdeg och heller inget pepparkakshus. Pyntet syns knappt till längre då vi mitt i julen bestämde oss för att halvt renovera så nu bor vi på en liten byggarbetsplats. Det gör dock inte så mycket då vi inte kommer vara hemma på julafton men också i år firar vi på olika håll. Nästa år däremot blir det ett helt annat julfirande. Första julen som en familj, det kommer slå alla tidiagre jular.

Igår låg jag återigen utslagen med feber på soffan hela dagen men idag mår jag i alla fall lite bättre. Har inte tagit någon temp men jag känner mig mer mör än febrig. Ska dock ta det väldigt lugnt idag då jag ska jobba hela julhelgen och vill då gärna känna mig någotsånär kurant. Och pigg till all julmat som jag längtat som en tok efter vill jag vara!

Nu när jag bara jobbar halvtid har ryggen blivit mycket bättre, tack och lov! När jag går hem klockan elva börjar det smyga sig på men då får jag komma hem, ta en lång sväng med Leeloo och sen vila vilket verkligen har gjort susen för min rygg. Sicken lycka!

Nu ska jag slå in alla julklappar som legat och samlat damm i sina påsar sen slutet på november. Varför jag inte har slagit in dom ännu kan jag inte svara på. Eller kanske är det lathet?

Jag älskar att vi har fyra årstider och har de senaste åren kommit till att verkligen gilla och njuta av vintern. Idag är dock en sån dag då jag hellre hade suttit på en strand i Thailand och med en iskall Singha. Varje morgon tar jag en tidigare buss till jobbet för att inte komma försent men inte hjälpte det idag då allt verkade stå helt stilla. Första bussen kom aldrig, andra bussen var sen vilket resulterade i att jag missade den asnlutande bussen jag var tvungen att byta till för att den först aldrig kom osv. Tillslut kom jag ju såklart fram till jobbet men då sur som ett bi och kall som en isbit. Bitter, ja. Bara för det blir det pad thai till middag idag och Thailändskt restaurangbesök imorgon. 

Kroppen: Det är vanligt att brösten läcker råmjölk "kolostrum" redan nu. Det brukar inte vara fråga om några stora mängder, men det kan det vara bra att införskaffa en skön amningsbehå utan byglar som du kan ha om natten.
Om förvärkarna upplevs som smärtsamma är det en signal om att allt inte står rätt till. Detta inträffar vanligtvis efter en lång arbetsdag eller då du är jäktad. Ta det lite lugnare och förkorta gärna dina arbetsdagar. Om du får kraftiga sammandragningar brukar man kontrollera livmoderhalsen för att se att den inte är försvagad och öppnar sig i förtid. Om så är fallet kan sjukskrivning vara aktuellt för att man ska kunna vila. Ibland rekommenderas en kortare tids sjukhusvistelse och/eller läkemedel som stoppar sammandragningarna.
De flesta föräldrar kommer nu att börja eller har redan påbörjat en föräldrakurs eller förlossningsförberedande kurs.

Barnet: Barnet växer mycket och ökar nu från drygt ett kilo till tre och ett halvt kilo på bara tio veckor. Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.

 

Efter ett snabbt läkarbesök igår åkte jag hem och packade väskan för att fly ut till landet över helgen. Jag var i stort behov av miljöombyte! Leeloo är lycklig som få och hoppar runt som en tokig gassel i den orörda snön och jag lunkar med bredvid. Det går inte undan för mig längre men det är i alla fall skönt att röra lite på sig.

Jag har blivit halvtidssjukskriven pga ryggen och det känns sådär. Läkaren ville heltidssjukskriva mig men det sa jag snabbt nej till. Jag tror inte att det blir något problem att jobba fyra timmar om dagen, eller jag hoppas inte det i alla fall. Nu kör vi på så här i två veckor och sen får vi se. Risken att jag blir galet rastlös finns men för en gångs skull ska jag sätta mig själv först. Arbetsmoral åt sidan denna gång.

Nu ska jag lägga mig på soffan med Leeloo och läsa Att föda. Jag har haft boken ett tag men valt att lägga den åt sidan då känns som en evighet tills den dagen är här. Har dock insett att tiden går fortare än vad man tror så nu är det dags att sakta men säkert ta sig igenom den.

 

Imorse var jag och D på ultraljud för att kolla hur moderkakan låg då den låg så långt ner sist. Nu hade den flyttat upp en bit, dock ligger den fortfarande lågt ner i framvägg, men den ligger inte i vägen för förlossningskanalen och glad är jag för det. Hej vaginal förlossning! Det var tio veckor sen vi var på RUL: et och jäklar vad ärtisen hade lagt på sig, h*n väger nu mellan 1,2 och 1,3 och kommer ungefär väga runt tre kilo när det är dags att komma ut trodde barnmorskan. Det såg inte längre ut som en alien utan som en riktig liten människa med förmodligen världens sötaste plutande överläpp!

Jag och Daniel bor i en lägenhet som är byggd på 50- talet och som då inte är helt tiptop. Under de dryga fem åren som vi har bott här har vi gjort om en hel del i omgångar men vi har aldrig gett oss på köket. Förens nu. Färgen på köksluckorna börjar flaga och ser allmänt trista ut så nu är det dags för en makeover. I dagens läge är dom ljusgråa men ska bli vita. Det är inte helt enkelt att måla köksluckor själv men det är heller inte roligt att lämna in då vi bor i en hyresrätt.



De svarta knopparna ni ser ska också bort och bytas ut mot något i mer modern stil. Bordet och stolarna har vi sålt och ska köpa ett nytt mer barnvänligt bord. Tror att det kan bli fint när det är klart.

Nu ska jag och min förkylning bädda ner oss på soffan och äta bigarråer. Idag är jag ynklig och har för första gången på två år sjukskrivit mig från jobbet.

Tack Jannika, mamma till Jillian!



Cherry on top award: Tacka den personen du fick den av och kopiera utmärkelsen till din blogg. Dela med dig av tre saker som du gillar till dina läsare och skicka sedan vidare awarden till fem bloggare du gillar.

1. Jag älskar skor i alla dess former och allra helst heels. Men trots min förkärlek till heels använder jag det sällan utan det blir mest bekväma skor och då helst converse.

2. Jag kan vara en riktig soffpotatis! Bland det bästa jag vet är att bädda ner mig på soffan och kolla på serier (gärna serier som innehåller en jäkla massa drama ska det vara, läs Greys Anatomy).

3. Jag har aldrig stått på ett par skidor och är livrädd för att testa. Har jag någon balans? Har jag någon som helst kroppskontroll? En vacker dag kanske jag testar..

Jag skickar awarden vidare till:

Först och främst vill jag ge jag en award till min fina vän Annie- En blogg jag måste läsa varje dag!

Sen har jag ett gäng med gravid & mammabloggar jag följer slaviskt men nu när jag måste välja ut fyra stycken blir det dessa: 
 Tina, Sofie, Caroline och Jessica!

Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.
Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.
Nu besöker du din barnmorska varannan eller var tredje vecka, beroende på hur du mår och vilket stöd du behöver. Varje besök tar cirka 30 minuter och varje gång mäter man ditt blodtryck och din mage samt lyssnar på fosterljuden.

Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.

Jag: Ingen förändring i mitt mående sen förra veckan förutom lite mer ryggont ochsura uppstötningar. Imorgon ska jag till min BM, det är alltid lika mysigt att få höra hjärtljuden, och på torsdag ska jag på UL. Hoppas verkligen att moderkakan flyttat på sig. Håll nu tummarna!

Igår på julmarknaden slog jag till på två påsar brända mandlar, en toksalt godisrem och sist men inte minst, ett luciatåg. Jag är lite smått kär i dom här små figurerna! Tåget inleds såklart med en lucia som sedan följs av en tomtenisse och en tärna, en pepparkaksgubbe och en bagare som så sött håller i en lussekatt. Tåget avslutas med en supersöt stjärngosse som helt klart är en favorit!

Idag mötte jag upp fina Annie i Gamla stan för en fika och julmarknad. Efter att ha promenerat runt på alla smågator ett tag hittade vi ett mysig fik som vi satte oss på och åt ljummen paj och drack fantastisk latte. Jag valde en latte med smak av hasselnöt, godaste jag druckit! Annies som var av mintsmak var inte heller så dum.





En timme senare dök också syster upp och vi knallade upp till Stortorget och strosade runt bland julstånden och njöt av doften av brända mandlar och nygräddade våfflor.

Imorse slog jag upp mina blå redan halv åtta. Alltså inte lika bra natt som den föregående men jag känner mig någorlunda pigg ändå. Jag har, som igår, tänt ljus och avnjutit en mysig frukoststund bestående av mannagrynsgröt. Risgröt- släng dig i väggen! Nu blir det mannagryn framöver.

Jag trodde att jag skulle bli ensam här hemma ikväll men fick just veta att D kommer hem och myser med mig efter jobbet. Den här lördagen blev genast mycket bättre! Jag har varit och handlat gottis till ikväll och hyrt tre filmer. Det är sällan jag hyr film så när jag väl står där i affären finns det hur mycket som helst jag vill se.

Eclipse ska jag se till middagen för den vet jag att D inte är något intresserad av och Inception  vet jag redan nu kommer bli min att- somna- till- film.

Inatt fick jag sova hela fem timmar i sträck vilket är toklyxigt för mig! Endast en gång behövde jag gå upp för att kissa inatt så när jag somnade om vid sex imorse igen vaknade jag inte förens halv tio. Så skönt!

Denna morgon har jag tänt ljus, ätit en julig grötfrukost och druckit en julig kopp kaffe. Zoegas julkaffe var jag ju såklart tvungen att testa och det hade en dov smak av julkryddor, gott.

I veckan var jag och D och kollade på ny soffa men kunde inte riktigt bestämma oss. Sist vi köpte soffor köpte en 3: a och en 2: a utan att måtta och det slutade med två chabrak i vardagsrummet. Den här gången åkte vi faktiskt hem och måttade och tejpade upp på golvet för att inte köpa en för stor soffa. Tyvärr har vi insett att vi faktiskt inte har plats med en så stor som vi egentligen skulle vilja ha så det blev endast en 3: a med divan. Tror i ju för sig att det kommer bli väldigt bra, jag är inte mycket för övermöblerat. Redan på torsdag får vi hämta den, wei!

Dagens plan: Rensa och städa ur skåp. Göra plats och planera. Promenad och mys med Leeloo.

Ikväll har jag strandsatt mig i soffan med en skål kolaglass och Idol. Jag hoppas och tror på Jay!

Ha en mysig fredagkväll gott folk.

Idag vankas det äntligen kalvfärsbiffar här hemma! Till det ska vi äta kokt potatis, gräddsås, stekt lök och lingon. Fantastiskt gott! Vid sju ska vi bege oss mot Enskde på torsdagsfika hos min fina vän Malin och hennes man.

Trevlig kväll kära ni!

Efter en timmes Greys- tittande igår kändes ryggen bättre så jag passade på att få alla julkort färdigskrivna så idag ska dom postas. Det här är mitt första år som julkorts- sändare och fler år ska det bli. Det var mysigt att sitta och pyssla med korten och samtidigt lyssna på lite julmusik med sällskap av en mugg glögg. 

Nytt nummer ute i butik nu förresten! Trevligt att ha som kvällslektyr eller annat om man så föredrar.

Idag är en sån här dag då jag håller på att bli tokig av ryggvärken! Andra dagar hjälper det att ta en sväng med Leeloo men idag blev det värre och det kändes som knivhugg över hela ryggen? Ingen position känns behaglig men jag ska i alla fall försöka inta ryggläge och bylsa upp med kuddar. Ikväll är det Greys, tända ljus och en kopp te som gäller. Onsdagsmys när den är som bäst. Till Greys.

Behöver jag säga mer än att mattehjärtat smälter? Underbara, älskade hund!

Kroppen: Livmodern är nu så stor att den påverkar hur du kan röra dig. Du kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om du tar i för mycket. Då kan du få sammandragningar vilket innebär att livmodern drar ihop sig och blir hård. Det kan komma när du går fort eller är kissnödig. En sammandragning håller i sig i 10–30 sekunder, för att den ska släppa behöver du stanna upp. Om sammandragningarna börjar göra ont kan det vara ett tecken på att livmodertappen håller på att mjuka upp sig. Det bör kontrolleras hos läkare eller barnmorska.
Framöver blir besöken hos barnmorskan allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Nu kan du få humörsvängningar igen, när kroppen börjar kännas tyngre och magen mer otymplig.

Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 centimeter och fötterna mäter fem centimeter. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Barnet ökar nu i vikt cirka 27 gram per dag och har börjat drömma.

Jag: Jag känner av sammandragningar nästan varje dag. Speciellt när jag är ute med Leeloo. Då måste jag stanna upp ett flertal gånger och vänta tills det har gått över. Anfådd blir jag väldigt fort och så har det varit i några veckor men nu kan jag tycka att det kommer ännu fortare nu, det krävs inte så mycket. När jag böjer mig ner känns det som att maginnehållet ska komma upp så det försöker jag undvika. Bortsett från de vanliga graviditetessymtomen mår jag toppen! Känner bebis mer och mer och framförallt att den har blivit starkare. Det är mysigt när hela magen guppar till när det bökar runt. 90 dagar kvar till BF!

Igår kom D hem med en gigantisk påse fylld med paket. Två av hans vänner tyckte att familjen skulle ha en tidig julafton så vi mös ner oss i soffan och öppnade klapparna. Det var så mycket fint och så mycket som jag själv velat köpa tidigare men valt att inte göra och glad är jag för det.



Och vilken kvalitet det är! Badcapen skulle jag själv vilja linda in mig i efter ett bad.

Idag har jag hunnit jobba sex timmar, varit ute och med Leeloo i nästan två timmar och städat. Efter långpromenad och bus så var jag ganska kall så jag gjorde något jag inte gjort på flera år. Jag kokade mjölk och drack varm choklad. Oj så gott det var, en släng av barndom. Ljuvligt.

Nu ska jag lägga mig på soffan och vila mina fossingar innan det är dags för middag. Det blir rester från gårdagens tacos, något som jag absolut inte kan tröttna på.

Den 16: e december är det dags för vårat andra ultraljud. Moderkakan ligger i framvägg och ganska långt ner såg man när vi var på RUL vilket kan sluta i ett kejsatsnitt då moderkakan ligger i vägen. Så om knappt två veckor ska vi se efter om den har flyttat på sig eller ligger kvar. Nu hoppas jag och håller mina tummar för att den har flyttat på sig. Jag vill, av hela mitt hjärta, genomgå en vaginal förlossning, ingenting annat finns.

Imorgon är det min tur att ha med mig fika till jobbet. Vi har s.k fredagsmys där vi turas om att bjuda på något sött till kaffet, fira av veckan lite trevligare so to speak. Jag tänkte att jag skulle slänga ihop några saffransbullar men det var ju inte riktigt att "bara" slänga ihop. Jag har stått i köket i fyra timmar idag! Fötter och rygg värker och jag vet inte riktigt hur jag ens ska få plats med alla bullar i frysen? Jaja, dom lär slinka ner.

Första december idag och termometern visar tolv minus. Tyckte dock inte att det kändes så kallt när jag var ute med Leeloo, klär man sig ordentligt så är det supermysigt att vara ute. Att höra knarret under fötterna är underbart! Idag är jag ledig och ska snart ta tag i kläderna som ligger i högar här hemma efter att D tvättat igår kväll. Ikväll blir det pizza till middag innan vi sticker iväg och storhandlar. Högst på listan, efter hundmat, står kalvfärs. Jag är nämligen så sugen på kalvfärsbiffar, så smarr!