Så var man ute på landet igen och livsglädjen sprudlar igen. Solen skiner och jag är ledig tillsammans med Leeloo och bara en sån sak gör mig till världens lyckligaste.

Jag har börjat fasa för varje arbetsdag som kommer. Jag är lika trött varje morgon klockan ringer och jag är helt färdig när jag kommer hem från jobbet. Jag orkar inget och jag vill inget göra. Vad är det för livskvalite kan man fråga sig. Ett friår skulle göra mig gott! Ett års betald semester. Inte dumt inte. Men om jag inte missminner mig är det borttaget tyvärr.